Bildligt talat!

Medlem i Fotoklubben Avtrycket

Hur kommer jag vidare i mitt fotograferande?

Jag har funderat mycket på hur man utvecklar sitt fotograferande. Hur man kommer vidare och vad ”komma vidare” betyder för just mig. Hur vill jag att fotoåret 2010 ska gestalta sig och hur ska jag kunna säga i januari 2011 att 2010 har varit utvecklande och lett mig in på nya fotografiska stigar.

Jag har suttit ”ensam på kammaren” och fotograferat fram till hösten 2007 då jag gick med i Midsommargårdens Fotoklubb. En av grundbultarna i att utveckla sitt fotograferande är att träffa likasinnade som brinner för samma intresse som en själv. Att gå med i Midsommargårdens Fotoklubb har för min del varit en fantastisk upplevelse. Jag har fått nya vänner, jag har gått på fotokurser, jag har gått på foto- och konstutställningar betydligt mer frekvent med nyfunnen vänner och jag har deltagit i tävlingar med en viss framgång om än blygsam. Jag blev årets fotograf 2009 inom fotoklubbsvärlden exempelvis. (Inom parentes kan sägas att vår fotoklubb kommer att få en ny och stor och modern klubblokal med alla faciliteter, som hör en fotoklubb till, i början på detta år. )

Emellertid är det något som ligger och gnager och det är tack vara Magnus Fröderberg på Kamera & Bild. Då han var domare i Grand Prix förra året så bedömde han en bild med följande ungefärliga mening, vilka har gjort ett rejält avtryck i mitt fotomedvetande. ”Detta är en bra bild, det finns inget att anmärka, en typisk fotoklubbsbild”. Dvs bilden är estetiskt ok men säger inte mycket mer.

Som tur är jag med i Midsommargårdens Fotoklubb, som är öppen för nya idéer och som arrangerade en kurs i ”Kreativ Fotografi” våren och hösten 2009 med Stefan F Lindberg, som en utmärkt lärare. Jag lärde mig att om man vill komma vidare i sitt fotograferande måsta man vilja något , dvs komma ifrån knäppandet ”på allt som rör sig”. Det måste finnas ett fokus. Man får inte heller vara alltför bekväm. Det är viktigt att finna det rätta ljuset och pröva sig fram vad gäller olika vinklar och positioner för den bästa bilden om man så måste ”skita ner sig”. Bilden måste också leverera en känsla (behöver inte vara självklar) av något slag för att bli ihågkommen. Man måste våga utsätta sig för det där obekväma, som står i vägen för den där bilden med stort B. Sist men inte minst är det viktigt att se möjligheterna i efterbehandlingen av bilden för att lyfta fram de intentioner, som man har med bilden.

Hur tror jag då att mitt fotoår 2010 kommer att se ut i största allmänhet:

1. Jag ska bli en bättre porträttfotograf (bättre och bättre, jag startar från noll och börjar med att gå på en studiefotokurs med början i mitten på april)

2. Jag hoppas kunna bli en bättre naturfotograf och titt som oftast inte ligga och dra mig på morgnarna utan ge mig väg tidigt i ”ottan”.

3. Jag kommer att lägga en del krut på bilder där människan/människorna inte är huvudnumret. På detta sätt tvingas jag komma ifrån mer ”lättköpta” bilder tror jag.

4. På kursen med Stefan Linberg hade vi en övning där två bilder, som var för sig hade fotografiska kvaliteter, och som tillsammans skulle förmedla ett tredje uttryck. Jag tänker efter bästa förmåga utveckla detta, då jag tror att detta faktiskt hjälper till att utveckla fotograferandet. Man tvingas att tänka på mer än bara bilden och införliva tankar runt ett ”budskap.

Inlagt 2010-01-03 19:03 | Läst 4078 ggr. | Permalink
Intressant läsning! Jag går ofta i samma tankar och har lite samma mål som du vad gäller 2010. Lycka till och berätta gärna hur det går!
Intressanta funderingar! Jag har tänkt lite löst i samma banor, så det var kul att få det så väl formulerat.
Jag är ju mycket mer nybörjare än du och i början måste man ju "knäppa på allt" för att känna sig för och utforska kamerans möjligheter. Sen när det sitter ordentligt kan man kanske utvecklas i någon riktning.
Frågan är väl hur hög ambitionsnivå man som amatör orkar hålla? Och om man verkligen har något att säga med sina bilder? Om man inte har något budskap annat än estetiskt så blir det väl inte så lätt för mottagaren att uppleva något heller...

Lycka till med dina nya utmaningar under 2010!
Jag har mediterat länge över det här, som du, för att komma bort ifrån fotoklubbsbilderna till något annat. Ett eget uttryck. Midsommargårdens fotoklubb är en bra klubb att vara med i. Det är högt i tak men ibland blir det just så "fotoklubbigt" i bildbedömningar och man strävar efter likartade bilder för att få erkännande istället för att gå sin egen väg. Nu håller jag mig borta från fotoklubben av praktiska skäl men saknar gemenskapen och sporren där.
Jag kan säga att jag brukar dra runt i skog och mark under dagarna och leta efter ställen som kan vara intressanta i gryningsljuset.. så tar jag mig dit innan gryningen med en termos och njuter av livet...

En annan sak som jag kommer att tänka på i frågeställningen är ett citat från en Polsk konstnär: "Om någon tycker mina verk är intressanta nog att köpa blir jag naturligtvis glad, men om de inte är det skulle jag ändå inte ändra på något i min stil. för då är det inte längre så som jag uppfattade ¨motivet, och då är det inte längre Min konst"

Alltså man ska lita på sitt bildseende som man redan har, inte låta det skolas av yttre influenser. Enligt denne Polske konstnär alltså, he he.

Well helt ovidkommande kommentarer från mitt förirrade intellekt, men nedklottrade i alla välvilja!

God Fortsättning
Hejsan!

Jag just själv lagt upp en bloggpost, som kanske på sätt och vis kan tjäna som kommentar:

http://www.fotosidan.se/blogs/saltspring/40807.htm



(Visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver


Lägg till

Tidigare blogginlägg