Bildligt talat!

Medlem i Fotoklubben Avtrycket

Jag var vid Slussen för några timmar sedan och ”målade” med kameran.

Jag börjar tro att det är helt döfött och hämta inspiration från GAMLA berömda fotografer, som har haft sin höjdpunkt för 50 år sedan eller ännu längre tillbaka i tiden. Om man frågar någon vilken favoritfotografen är så är det ofta en ”svartvit” fotograf från länge sedan. Om man går på exempelvis på Fotografiska och skannar utbudet av böcker med fotografiskt innehåll så är det ganska tunt med nutida fotografi.

Jag har ett tag gått och funderat på hur man släpper fri inspirationen. Här är några tankar:

För det första så måste man nog gräva där man står?

För det andra , har jag märkt, så ökar motivationen och inspirationen om man tänker en serie med bilder med sammanhang snarare än enstaka bilder utan sammanhang.

Ett tredje sätt kan vara att utmana det sätt som man vanligtvis tar bilder på , dvs i ögonhöjd och ta bilder lite mera okontrollerat och utnyttja kamerans nöjligheter.

Istället för att hämta inspiration från fotvärlden kan man ju tänka sig att en målare som Francis Bacon borde kunna bidra till nya idéer i fotograferandet.

Emellertid, i eftermiddags gav jag mig iväg till Slussen med min Canon 5D Mark II som klarar höga ISO-världen utan att leverera alltför mycket brus. Kameran klara också 3 bilder i sek. Min idé vara att ställa in kameran på en inte altför kort slutartid och bara svänga runt kameran och trycka på kanappen och ta 3 bilder i sek och se vad resultatet skulle bli. Nedan några bilder från min målamedkameranexpidition.

 

 

Inlagt 2010-12-05 21:08 | Läst 3942 ggr. | Permalink
Lite annorlunda gatubilder :)
Ditt tänk känns inte fel.
Ska bli kul att se vart de bär
Svar från McBear 2010-12-05 23:09
Hej Bengt

Jag tror att om man ska utvecklas som fotograf ska man nog nosa på allt möjligt. Det ena befruktar det andra så att säga!

Björn
Gillar både den första och den andra bilden.
Kanske är det så att man själv kan tolka in mer i de svartvita bilderna och det är därför de är populära? Ofta är de ganska renodlade också.
På din första bild så anar man att det är en människa som rör sig och färgen är varm vilket ger en positiv känsla.
På något sätt filtrerar man ju det man ser genom sina egna erfarenheter, och om det blir något slags genklang så är det en bra bild?
Tycker man kan se en trend att det är mer vanligt med bilder som tolkar en stämning än som avbildar något. Tänker på alla toycamera-bilder som använder oskärpan för att få en sagoaktig stämning.
Intressant inlägg, det finns mycket att filosofera om här!
Svar från McBear 2010-12-05 23:15
Hej Ylva

Jag tror att många fotografer är trötta på att ta den tekniskt perfekta bilden och man letar efter något annat. Man vill mer bli ett med den bild man skapar snarare än att göra ännu en bild. Om man tittar på framgångsrika målare så har de lämnat det rena avbildandet till att ge utryck för något mer.
Yes!!! Äntligen förstår du att bilder inte ska vara skarpa :-)))
3:an är ju rena Jingle Bells men ettan är favoriten.
Tur att jag bara är gammal och inte berömd fotograf. Då kan vi ju fortsätta med våra konstrundor.
Vi borde söka nå't extremare än Zorn även om hans sätt nyttja befintliga ljuset är nå'nting att tänka på.
Synes//Kurre
Svar från McBear 2010-12-05 23:19
Hej Kurre

Så är det. Vi får kolla upp det nyskapande konst-Stockholm. Därmed inte sagt att titta på fotografi är ointressant!

Björn.
Det är väl bra om var och en gör som den vill, däremot detta att försöka efterlikna måleriet i sitt fotograferande är ju knappast något nytt, hört talas om pictoralismen? ;)

Sedan kan man gilla eller inte gilla olika typer av fotografi utan att det därmed innebär att den ena typen är mer "rätt" än någon annan. Jag tror att det bästa är att låta var och en själv avgöra vad den gillar utan pekpinnar.

Sedan har jag svårt att hänga med i resonemanget varför det skulle vara dödfött att hämta inspiration hos gamla fotografer? Med samma resonemang skulle man ju inte kunna hämta inspiration från vare sig "gammal" musik eller "gammal" litteratur?

Det är en sak att försöka kopiera andra och där spelar "gammal" eller "ny" inte så stor roll, däremot inspiration tycker jag man kan hämta oavsett "gammalt" eller "nytt". Dessutom finns en poäng att skaffa sig en viss allmänbildning inom till exempel fotografin tycker jag. Det som blir ganska uppenbart då är att mycket av det som ses som fräscht och nyskapande i själva verket är ganska "gammalt", som pictoralismen till exempel ;)

-affe

Ps. om man kollar Saul Leiter eller Harry Callahan till exempel visar det sig att de gjorde ungefär samma saker för 50-60 år sedan som ses som nyskapande hos till exempel gatufotografer i dag.
Svar från McBear 2010-12-05 23:26
Hej Alf

Jag har inte sagt att det nytt. Jag är så pass gammal så jag vet att det mesta är "tänkt på" och att exempelvis nya tekniska möjligheter kan vara utvecklande av en fotografisk konstform.

Beträffande efterlikna är det nog ett ord som jag inte använt. Jag tror att man kan hämta inspiration från annat håll än de fotografiska "mästarna". Det kan för min del vara "döfött". Att få impulser från annat håll kan kanske vara mer fruktbärande.
Detta var kuliga experiment.

Jag har ett intryck av att nybörjare och yngre personer blir mer inspirerade av vad andra gör. Ungefär som "Det där kan jag också". Om man blir inspirerad eller inte av en mästare från förr är väl mycket beroende på om just den mästarens bilder säger just mig någonting. Att det är en äldre mästare tycker inte jag själv har så stor betydelse. Men fotoböckerna har sållat fram en del av det bästa från förr tror jag, vilket kan vara förklaringen till att man möjligen hittar särskilt bra bilder där.

Att hämta inspiration från de stora konstnärerna kan vara spännande, men det är inte säkert att det är så lätt att omsätta något av den inspirationen fotografiskt. Det kan nog kräva mycket arbete. Jag har en fantastiskt inspirerande bok själv, som jag skaffade just i tanken att den skulle kunna inspirera mig fotografiskt, men ännu så länge är det där något som ligger och mognar. Jag ska återkomma till det.

Till sist så tror jag att det är prestationsdjävulen som är den värsta inspirationsdödaren. Det är viktigare att ta/göra bilder än att ta/göra bra bilder. Kvalitet blommar för det mesta ur kvantitet. De största konstnärerna i historien var ofta kolossalt produktiva. Allt de gjorde var säkert inte bra, men det är ju det bästa vi minns dem för.

Just inom foto har det blivit lite av en jakt på BILDEN, det spektakulära. Så har det varit hela mitt liv. Inte för mig, men jag har sett det i fototidningar och t ex The National Geographic. Jag drömmer inte om att tävla med dem som skapar spektakulära bilder. Och inte tycker jag att det är roligt att försöka heller. Jag blir imponerad ibland, men längtar inte efter att bli imponerad.
Svar från McBear 2010-12-08 23:34
Jag tror att det funkar så här. Man måste nog fånga in intryck från olika håll. Att fixera sig vid fotovärlden leder kanske bara till upprepningar. Exempelvis ser jag ganska ofta bilder framför mig när jag lyssnar till musik.
Jag tror att jag längtar efter att bli imponerad och märker då jag inte blir att att jag får en slänga av att bli lite cynisk!
Svar från McBear 2010-12-08 23:34
Jag tror att det funkar så här. Man måste nog fånga in intryck från olika håll. Att fixera sig vid fotovärlden leder kanske bara till upprepningar. Exempelvis ser jag ganska ofta bilder framför mig när jag lyssnar till musik.
Jag tror att jag längtar efter att bli imponerad och märker då jag inte blir att att jag får en slänga av att bli lite cynisk!



(Visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver


Lägg till

Tidigare blogginlägg