Bildligt talat!

Medlem i Fotoklubben Avtrycket

Är "påklädda" bilder bättre än "nakna" bilder?

Jag har funderat lite på det här med bildspråk sedan Göran Segeholms besök på Midsommargårdens Fotoklubb.

Just nu har jag den här uppfattningen. En bild tagen av en berömd fotograf har en given "historia". Bilden kan placeras i ett sammanhang och man kan läsa in delar av fotografens historia i bilden. Bilden säger inte mer än tusen ord utan levereras med några tusen ord som påklädnad. Om jag skulle ta en infernaliskt bra bild så duger inte den naken så att säga utan betraktaren vill klä på bilden och börjar tolka in saker som gör den förstålig. Det betraktaren gör är att han/hon med utgångspunkt från sina egna referensramar, egen historia klär på bilden med de ord som saknas. Slutsatsen blir att en naken bild får olika historier beroende på vem som betraktar bilden. Med detta som utgångspunkt kan man ställa sig frågan: Ger en naken bild betraktaren mer, än en bild som levereras påklädd, eller kan det vara så att påklädnaden av ord är ett måste för att bilden ska fungera.


Mitt resonemag kan kanske förklara "magkänslan" då man ser en bild. Om man ser en påklädd bild så är magkänslan eliminerad och betraktelsen blir intellektualiserad. Om man ser en naken bild blir magkänslan inledningen för betraktaren att klä på bilden en historia baserat på egna erfarenheter , händelser, förnimelse av dofter, associationer mm . Om då bilden orsakar tillräckligt många beröringspunkter hos betraktaren anser denne antagligen att det är en bra bild. 

Kan detta vara sant:

En Intellektualiserad och påklädd bild är bra i alla sammanhang?

En naken bild är bra ibland och dålig ibland beroende på betraktaren. En naken bild lever ett friare liv skulle man kunna säga?



Inlagt 2013-03-10 19:12 | Läst 5729 ggr. | Permalink
Kort svar : påklädda bilder är bättre. Jag vill se vad som finns där och letar oftast efter sammanhang och vill helst se fler bilder av samma fotograf för att förstå....för mej räcker det sällan med bara en bild. Jag har ingen lust att fantisera ihop något liv åt okända människor i ett fotografi tex. Det finns ju dom som gör det men jag vill i såfall hellre ha verkligheten/ mvh Annika
Svar från McBear 2013-03-10 23:12
Det är nog så att bilder som är påklädda uppfattas som bättre i och med att bilden inte bara med sitt bildspråk talar till betraktaren utan även att bilden befinner sig i ett sammnahang, som höjer värdet av betraktelsen. Många bilder skulle falla platt till marken om historien bakom bilden eliminerades.
Har oxå reflekterat över de' här. Efter onsdagens (13/3) samtal på Fotografiska funderade jag en hel del på om "Fjellis" bilder haft samma genomslag om jag inte vetat hans kämpande med en stroke. Tror faktiskt inte de'. Här är nog prestation ett kriterie som påverkar mej.
Synes//Kurre
Svar från McBear 2013-03-10 23:06
Ja tror att Fjellis och hans bilder är ett paket och Du har förmodligen rätt.
>En Intellektualiserad och påklädd bild är bra i alla sammanhang?

Nej, jag behöver ju inte hålla med. Men det ökar chanserna.
Svar från McBear 2013-03-12 10:26
Så är det nog.
Tror Du att det kan vara så att en bild kan vara så pass påklädd att fotografen kan komma undan med en skitbild, eller är det så att påklädnaden alltid legitimerar en bild från fotografen då man hela tiden kan plocka in den i ett sammanhang? Man hittar hela tiden förklaringar och förutsätter att fotografen hela tiden har ett syfte med sin fotograferingen. Detta skrivet så förstår jag varför en amatörfotograf har svårt att slå igenom då man ofta inte starkt syftar åt något håll, man har en "ointressant" påklädnad, man är dålig på markandsföring och har näst intill ingen kontakt med den etablerade fot världen. Jag tror också, efter mina funderinga,r att jag förstår varför domare i magasinen dömer som de gör.

En amatörfotograf är ofta ojämn men har sina ögonblick lite då och då. En målinriktad etablerad professionell fotograf kan hålla en jämn och hög kvalitet i sitt bildskapande, som kan resultera i en intressant bok.
Om man exempelvis tog ett urval av höjdarbilder inom gatufoto, natur eller ngt annat område från Fotosidan så tippar jag att en sådan bok mycket väl bildmässigt skulle kunna stå sig mot "den berömde fotografen" men skulle trilla dit på påklädnaden såvida man inte lyfter fram vissa fotografer med intressant bakgrund.
froderberg 2013-03-12 11:12
>>"Tror Du att det kan vara så att en bild kan vara så pass påklädd att fotografen kan komma undan med en skitbild, eller är det så att påklädnaden alltid legitimerar en bild från fotografen då man hela tiden kan plocka in den i ett sammanhang?"

Jag tror i och för sig att det är ganska vanligt att fotografer lyckas snacka upp sina bilder. Bilderna kanske är bra, men de förtjänar kanske inte all uppmärksamhet de får.

Jag vill understryka att bilders kvalitet inte kan bara kan bedömas som skit eller bra. Det är en glidande skala och det finns olika aspekter av kvalitet. Vissa saker kan man objektiv konstatera och annat är subjektiv. Inte sällan delar många samma subjektiva bedömning, och då blir den bedömningen mer allmänt giltig.

Ibland är påklädnaden helt avgörande. Det gäller exempelvis i bildjournalistik. En bild på en naken skrikande flicka har väldigt olika beroende på om den är tagen under brinnande krig eller på ett sommarkollo.

>>"Man hittar hela tiden förklaringar och förutsätter att fotografen hela tiden har ett syfte med sin fotograferingen. Detta skrivet så förstår jag varför en amatörfotograf har svårt att slå igenom då man ofta inte starkt syftar åt något håll, man har en "ointressant" påklädnad, man är dålig på markandsföring och har näst intill ingen kontakt med den etablerade fot världen."

Inom konceptuell konst är bilderna en del av ett uttänkt helhet. Bilderna kan då inte bara bedömas enskilt, utan dess värde hör ihop med hur bra idén bakom bildserien är. Ta Dan Wolgers utställning där han låtit en reklambyrå göra utställningen. Konsten är inte de utställda föremålen i sig, utan den fräcka unika idén. Likaså när fick uppdrag att göra omslaget till Gula sidorna och satte sitt eget namn och nummer på omslaget.

>>Jag tror också, efter mina funderingar att jag förstår varför domare i magasinen dömer som de gör.

OK. Låt höra :)

>>"En amatörfotograf är ofta ojämn men har sina ögonblick lite då och då. En målinriktad etablerad professionell fotograf kan hålla en jämn och hög kvalitet i sitt bildskapande, som kan resultera i en intressant bok.
Om man exempelvis tog ett urval av höjdarbilder inom gatufoto, natur eller ngt annat område från Fotosidan så tippar jag att en sådan bok mycket väl bildmässigt skulle kunna stå sig mot "den berömde fotografen" men skulle trilla dit på påklädnaden såvida man inte lyfter fram vissa fotografer med intressant bakgrund."

En bra bok/utställning kräver en intressant röd tråd. Det finns exempel på uppmärksammade samlingsutställningar och -böcker, exempelvis Family of Man.
Men att en fotograf jobbat över tid med ett projekt gör arbetet till en större prestation. Sen kan i och för sig redaktörsskapet för en samlingsbok vara en jämförbar prestation.
Det är nog oftast så att det blir mer intressant när fotograf får ordentligt med utrymme, precis som en roman av en författare oftast är intressantare än en novellsamling av flera författare. Det är i alla fall inget snack om vad som säljer mest.

Min erfarenhet är att det är lätt att tycka sig kunna avgöra vad som är en bra bild i början av sin fotografiska utveckling. Ju mer man lär sig desto mer ser man att det inte är så enkelt, och man blir mer ödmjuk. För 20 år sidan tyckte jag att många proffsbilder inte var så märkvärdiga, idag ser jag mycket mer i bilderna och inser att det inte är så enkelt. Saker som tonträff, övertydlighet, sublima budskap, referenser, kontinuitet osv var inte saker jag reflekterade över.
Svar från McBear 2013-03-18 10:25
En domare utgår från sig själva då de bedömer en bild från obekant/okän dfotopgraf och använder sina egna referensramar mer eller mindre omedvetet. Man applicerar sin egna erfarenheter på bilden och det gör sig enklast om det finns människor i bilderna i olika situationer - tror jag!


Det kan ju vara så att Du efter de 20 åren har mer erfarenhet i livets ryggsäck och med utgångspunkt från det kan se andra saker idag i fråga om kvaliteter i en bild jämfört med för 20 år sedan. Jag har fotograferat hela mitt liv men efter 62 års ålder har bildskapandet och bildbetraktandet blivit alltmer intensivt (Jag är nu 67 år.) Jag är med i Midsommargårdens Fotoklubb sedan 5 år och har i fotoklubbsvärlden fått högsta utmärkelser på alla nivåer. Jag tävlar för att det verkar vara enda sättet för en amatörfotograf att snabbt får bekräftelse. Jag har några år i rad placerat mig hyfsat i Kamera och Bild och Foto. Vad vill jag säga med detta? Du har hållit på med Foto i 20 år och har säkert minst lika många år att utvecklas. Jag har tidsbrist och tycker att jag måste åstadkomma något inom de närmaste fem åren. Jag är som många amatörfotografer spretig med i mitt fall en liten slagsida mot gatufo eller snarare stadsfoto. Jag har mycket bild i mig men behöver förmodligen någon som säger. " Du Björn, fokusera på ??? det är Din grej".

Från det ena till det andra är jag mycket tacksam över Ditt engagemang i mina tankar runt bilden!



(Visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?


Lägg till

Tidigare blogginlägg